Ett kapillärbrytande skikt är ett lager av grovt material, ofta makadam eller grov singel, som placeras under eller intill en konstruktion för att stoppa vatten från att stiga kapillärt upp i marken. Det används i första hand vid grundläggning av byggnader för att skydda mot fukt som annars kan tränga upp i husets bottenplatta eller källarväggar. Vattnet i marken rör sig nämligen inte bara horisontellt eller nedåt – det kan också klättra uppåt genom små porer i jordmaterial, precis som i ett sugrör. Det är här det kapillärbrytande skiktet gör sin största nytta.
Skydd mot fukt – grundens viktigaste försvar
Fukt i grunden kan leda till mögel, rötskador, dålig lukt och i värsta fall kostsamma renoveringar. Ett effektivt kapillärbrytande skikt hjälper till att:
- Hindra markfukt från att nå byggnaden
- Förbättra dränering runt grundkonstruktionen
- Minska behovet av fuktskydd i efterhand
- Förlänga livslängden på betong och isolering
Skiktet fungerar alltså både som ett skydd och som en komponent i ett större dräneringssystem.
Hur är ett kapillärbrytande skikt uppbyggt?
För att bryta kapillärkraften krävs att materialet har så pass stora mellanrum att vattnet inte kan klättra mellan partiklarna. Vanliga material är:
- Makadam (8–16 mm eller grövre)
- Grov singel
- Krossat berg eller grus utan finmaterial
Det är viktigt att materialet är väl sorterat och fritt från finpartiklar som kan fylla igen mellanrummen – annars kan kapillärkraften återuppstå. Tjockleken på skiktet varierar, men är ofta 150–300 mm beroende på markförhållanden och byggnadstyp.
Skillnaden mellan kapillärbrytning och dränering
Två olika men kompletterande funktioner blandas ofta ihop:
- Kapillärbrytning stoppar vatten som försöker tränga uppåt via markens små porer.
- Dränering leder bort överskottsvatten som annars skulle stå kvar runt grunden.
Det kapillärbrytande skiktet är alltså inte i sig ett dräneringssystem, men det samverkar med sådana – exempelvis dräneringsrör och fuktskydd – för att hålla grunden torr.
Vanliga användningsområden
Kapillärbrytande skikt används inte bara vid villagrunder utan förekommer i flera sammanhang:
- Platta på mark
- Källarväggar och sutteränggrunder
- Vägar och järnvägar
- Under konstgräs och sportytor
- Vid anläggning av L-stöd och stödmurar
I varje fall anpassas materialets grovlek och lagerets tjocklek efter belastning, markens egenskaper och vattenförhållanden.
Vanliga frågor om kapillärbrytande skikt
Behövs kapillärbrytande skikt om man har dränering?
Ja. Dränering leder bort vatten som rinner horisontellt, medan kapillärbrytning hindrar fukt från att vandra uppåt. De fyller olika funktioner och bör kombineras.
Kan man använda sand eller grus?
Nej. Material med små partiklar har kapillärkraft och släpper inte igenom vatten lika lätt. Det måste vara grovt och rent.
Hur tjockt ska ett kapillärbrytande lager vara?
Generellt 150–300 mm, men det beror på markförhållanden. Vid sämre markförhållanden eller i mer utsatta lägen kan det krävas ännu tjockare lager.
Måste man lägga geotextil ovanpå?
Ofta ja. En fiberduk (geotextil) hindrar finmaterial uppifrån från att tränga ner i lagret och förstöra dess funktion.
En osynlig hjälte i grunden
Även om ett kapillärbrytande skikt inte syns när huset står färdigt, är det avgörande för byggnadens långsiktiga hälsa. Genom att bryta kapillärkraften och samverka med dränering hålls grunden torr, vilket i sin tur skyddar både byggnadens konstruktion och inomhusmiljö. Den som planerar en nybyggnation eller en dräneringsrenovering gör klokt i att säkerställa att detta skikt inte förbises – det är en liten investering som sparar stora pengar i framtiden.
Läs mer här: https://www.modernmark.se/.